Ida&hundarna: Vår dag på Linnekulla

Idag har jag, Albin, Selma och Hedda varit och aktiverat oss! Albin fick börja, på väg till spåret gick vi förbi grisarna. Albin tyckte att de var spännande! Jag fick hålla hårt i kopplet!

Det var ett bra tag sen vi spårade sist, men han var så koncentrerad trots att Selma var med i bilen (vad han vill göra med Selma passar sig inte för skrift) Jag börjar lära mig mer och mer hur hans spårande fungerar. Han var lite vilse på en sträcka men det hade gått mycket djur där, kanske var det därför. Men han hittar rätt och jobbar på fint! Väl framme vid klöven så blev både jag och Albin impade av den stora klöven, kanske var det en blandras mellan elefant och hjort? Klöven var fast förankrad i trädet men Albin är inte svårövertalad och nöjde sig med en vanlig klöv som han fick av Maria. Tillbaka på gården fick Albin träffa den döda mikkel Räv, jag hoppas att Albin inte reagerar på samma vis om han träffar en levande mikkel. Det är inte helt sunt att tvätta öronen på räven!

Idag var det första gången för Selma att spåra. Att det nte blivit förrens nu beror på att jag inte har tyckt att jag kunnat hantera henne riktigt för att det skulle bli bra. Selma är ju liksom överallt hela tiden och snabb som en vessla. Men nu börjar jag kunna med yrvädret ;-) Hon spårade inte som Albin gjorde i början. Han var ju otroligt noga, Selma är visserligen noga med spåret men gör det snabbt och hinner med mycket samtidigt. Lära in sakta ska jag göra sen tror jag minsann ;-) När hon hittade klöven var inte heller det som Albin var i början. Hon tog den så fint och bar stolt i väg med den. Albin tyckte ju att klöven var döäcklig de första gångerna.

Även Selma fick träffa räven, nähä sa Selma han är fuuul och luktar illa!

Men hon är ju inte dum, hon är ju mer klok är Albin som tror att man ska tvätta öronen på alla man möter. Men efter en stunds tänkande så var hon framme hos räven och när vi kom hem har hun kampat med rävarompan som vi fick med oss!

Så var det Heddas tur, hon var ju helt tokig av allt väntande så första biten av spåret visste hon inte vad hon pysslade med. Men när hon väl fattat vad hon höll på med gick det galant! Hon är inte bara stjärna hon har även hjärna ;-)

Sen träffade Hedda mikkel, först tänkte jag att vad är nu detta. Hedda märkte nämligen inte mikkel först utan hoppade över honom flera gånger så plötsligt så fick hon syn på honom och hade hon kunnat prata hade hon sagt UUUH. Men sen ramlade poletten ner och hon skulle skälla ihjäl honom. Stilen var verkligen roande!